År 1974 bildades en studiecirkel i Husaby med namnet ”Våra folkdräkter”. Syftet var att studera våra förfäders dräktskick och om en möjligt rekonstruera en bygdedräkt för Husaby-trakten. Vi vill här försöka beskriva dräkten och det originalplagg som legat till grund för den och vi vill också berätta hur vi har arbetat. Vi började med att läsa Anna Maja Nyléns bok Folkdräkter och en del annan litteratur i ämnet. samtidigt sökte vi också i all tillgänglig litteratur efter upplysningar om klädedräkten i trakten för 150 till 200 år sedan. Vi fann emellertid mycket lite sådana uppgifter. Det finns mycket skrivet om Husaby för övrigt men allmogens kläder tycks ingen genomresande ha lagt märke till, därav får vi nog dra den slutsatsen att någon enhetlig eller särpräglad dräkt inte funnits på mycket länge. Vi besökte olika museer och skrev till andra för att fråga efter dräktdelar. Vi sökte efter gamla kläder hemmen, och även pressen togs till hjälp för att få fram uppgifter.
Vi visste redan när vi började sökandet efter dräktdelar att det fanns ett mycket vackert livstycke från Husaby på Nordiska Museet i Stockholm och flera av cirkeldeltagarna har under årens lopp varit i Stockholm för att titta på livstycket och jämföra garner och färger för att få en så exakt kopia som möjligt. Livstycket var daterat början av artonhundratalet och när vi sedan började läsa bouppteckningar inriktades sökandet till åren kring sekelskiftet
Att läsa bouppteckningar på mikrofilm var mycket tidsödande för oss som inte var vana och därför skrev vi till doktor Karl Martin Bergstrand i Göteborg och bad honom om hjälp. Han var vänlig nog att gå till landsarkivet och skriva av ett antal bouppteckningar från början av artonhundratalet och detta underlättade forskningen betydligt. Som vi redan konstaterat fanns det vid den tiden nog inte något enhetligt dräktskick för just Husabytrakten men vi kunde dock skönja vissa riktlinjer.
Vi fann att randigt varit mycket vanligt. Blått var den färg som mest förekom och ofta tillsammans med rött och vitt. Vita broderade halskläden förekommer överallt liksom bindmössor i olika färger. Svarta klänningar hade av somliga redan då börjat användas till högtidsdräkt men det har vi bortsett från. De dräktdelar som nämns är kjol och tröja, ibland av samma tyg och färg, livstycke, lintyg, halskläde, förkläde, mössor, strumpor och skor.
Våren 1977 avslutades sökandet efter dräktdelar vad gäller kvinnodräkten. Vi hade nu bestämt hur dräkten skulle se ut och vi hade funnit originalplagg till allt utom kjolen.
Mansdräkten var ännu inte fullt klar och arbetet med den kommer att fortsätta senare. Nu startade en vävcirkel för att väva upp tygerna till dräkten och under sommaren vävdes tyg till 10 dräkter. Vi vävde tyg till kjol, livstycke, förkläde och halskläde. Linne till överdel och mössa köptes från hemslöjden.
Så fort vävarna klipptes ner började sömnaden även nu i form av en studiecirkel. Sömnaden påskyndades så mycket som möjligt till under sommaren hade det beslutats att bilda en hembygdsförening i Husaby och vi ville ha några dräkterna färdiga till föreningens första möte. Detta möte hölls den andre december 1977 och då kunde 6 damer visa sina nya dräkter. Mottagandet blev mycket positivt.
Det som arbetat för att få fram en Husabydräkt är naturligtvis glada att ha kommit så här långt vi tycker att vår dräkt är vacker och vi har haft mycket roligt under tiden vi hållit på. Det har varit spännande och intressant och vi har lärt oss mycket. Till alla som hjälpt oss med forskningarna och framställandet av dräkten vill vi rikta ett varmt tack. Cirkeln ”Våra folkdräkter” Husaby
Astrid Gustavsson. Stina andersson. Berit Sundberg. Asta Johansson. Elsa Olby. Ulla Ivarsson. Helena Larsson. Siv Jansson. Margareta Olsson. Ann Marie Johansson. Mild Sofie Gustavsson. Anna Gustavsson
Avskrift från Hemslöjden Skaraborgs informationspärm. / Depui
Information – Beskrivning
Överdel: Halvblekt linne, sydd med knyppeltråd. Ärm med stripade rynkor mot 1 cm bred ärmlinning. Veckad mot axeln. 1 cm bred halskant. Broderier på axeln och manschetten.
Kjol: Halvylle. Slät mitt fram därefter 6 veck på var sida, mitt bak piprynkor som är knäppta ca 10 cm ned, linning av kyprat bomullsband. Nertill skoning av oblekt bomullstyg.
Förkläde: Mönstervävd bomull. Upptill nersydd kant om 1,5-2 cm. 2 rader efterstygn, så kanal för snodd bildas. Snodden påtad över gaffel med ca 16 trådar tunt bomullsgarn, bollar av yllegarn.
Schal: Bomull. Broderad i tambursöm och näversöm med blekt knyppelgarn nr 35/2 virknål nr 13 eller 14.
Livstycke: Randigt halvylle. Sydd med halvblekt knyppelgarn. Fodrad med oblekt linne. Pricksöm runt hela livstycket med oblekt knyppelgarn. Hål sydda med oblekt knyppelgarn, broderad efter färdigställandet med flora yllegarn nr 3136, 3400, 3498 och lingarn nr 239, 7 st fjädrar. Knyts ihop med vävt band. Snörhålen olika på båda sidor enl. mönster.
Bindmössa: Halvblekt linne. Mönster ritat på tunnt vliseline som klistrats på baksidan. Broderade med lintråd 40/2 nr 45, 26 i kedjestygn. Grov oblekt päpresskar lärft på avigsidan smal kant av tyget runt framkanten. Band av tyget som rosett baktill.
Beskrivning från Charlotts Weibulls informationsmaterial. Ägare till materialet, Burlövs kommun. Digitaliserat av Depui.
Besökares och organisationers uppladdade bilder
Tygprover
Bilder på tyger, tygprovskartor m.m. (även knappar, smycken)
Informationsfiler
PDF-filer med information. Exempelvis skannade dokument.
Tidningsklipp
Tidningsklipp där dräkten visats i media
Bevarade plagg och annan historisk information
Privata bilder på plagg som finns på museer och hembygdsgårdar eller i privat ägo. Privata fotografier av bevarade plagg, skannade katalogkort m.m.
Har du mer information?
Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.