Projektet Dräktnyckel startade i början av 2019 och i oktober samma år skrevs en projektrapport som redovisar hur långt projektet har kommit hittills.
Dräktnyckel är ett projekt som under det första året drevs med medel från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Under uppstart byggdes sidans struktur med en plattform för alla Sveriges landskap med undersidor som publiceras vartefter information inkommer.
Idag drivs informationsdatabasen till största del genom ideellt arbete av Depui Sverige och LIKE art and design.
Under 2021 har Region Värmland bidragit med såväl informationsmaterial och ekonomiskt stöd för arbetet med publiceringen.
Projektet arbetar med att utveckla ett digitalt verktyg som blir en identifieringsnyckel till landets folk- och bygdedräkter. En lätthanterlig översikt över ett områdes dräkter med kartor, bilder och texter gör det möjligt för besökare att identifiera dräkter.
Tanken är inte att skapa ett facit över hur ett områdes dräkter ”ska” se ut utan mer likna ett smörgåsbord med de varianter som finns. Dräktnyckeln ska vara en levande sida som förändras och byggs ut vartefter organisationer som arbetar med dräkt, men även andra dräktintresserade, bidrar med information och bildmaterial. Starten avser bildgalleri och en utbyggd informationsplattform med dräkter i Jönköpings län som sedan kan bli en mall för andra delar av Sverige.
Bakgrund
Vi ska nu berätta lite om bakgrunden till projektet och hur idén till Dräktnyckel föddes. Under de år som vi jobbat med hemsidan Folkdärktsmarknad.se har vi fått fler och fler e-postmeddelanden som inte rör annonsering, ett par varje vecka. De är helt vanliga människor som kanske rensar i ett dödsbo och där hittar en dräkt som hängt i en garderob så länge att ingen vet något om den, det är människor som inte har någon direkt relation till dräkt men som är lite nyfikna och ett spirande intresse, för att ge några exempel. De frågor de ställer är av två typer, dessa är ständigt återkommande. Det bifogas några bilder på en dräkt med frågan, vad är det här för en dräkt?
Den andra frågan är i stil med, jag undrar lite över dräkter från, och ett område anges. Hur ser de ut. En del har vi kunnat hjälpa, andra inte. Det var här som iden till dräktnyckel föddes. Det finns ett behov av en hemsida som ger en överblick, där besökare som är lite nyfikna kan klicka sig runt och få se exempel på hur dräkter från ett visst område kan se ut men också hjälpa dem som har en dräkt och undrar till vilket område den hör.
Vi skissade på en projektplan och vägde flera aspekter mot varandra. Vi tittade på tidigare projekt och tog del av såväl projektplaner och projektredovisningar. Den projektbeskrivning vi enades om ser ut så här:
” Projektet arbetar med att utveckla ett digitalt verktyg som blir en identifieringsnyckel till landets folk- och bygdedräkter. En lätthanterlig översikt över ett områdes dräkter med kartor, bilder och texter gör det möjligt för besökare att identifiera dräkter.
Tanken är inte att skapa ett facit över hur ett områdes dräkter ”ska” se ut utan mer likna ett smörgåsbord med de varianter som finns. Dräktnyckeln ska vara en levande sida som förändras och byggs ut vartefter organisationer som arbetar med dräkt, men även andra dräktintresserade, bidrar med information och bildmaterial. Starten avser bildgalleri och en utbyggd informationsplattform med dräkter i Jönköpings län som sedan kan bli en mall för andra delar av Sverige.”
Vi vill passa på att förtydliga vad vi menar med varianter. Varianter i dräktsammanhang kan betyda mycket. I vissa områden finns olika dräkter för olika högtider, det är en forma av varianter. I vissa områden finns olika randningar och mönster i tygerna fast de tillhör samma dräkt, detta är också varianter. Många dräkter har också förändrats över tid och man kan se skillnad på om en dräkt till exempel är sydd i början på 1900-talet, vid 1900-talets mitt, eller i slutet av 1900-talet. Även dess är varianter. Allt detta vill vi ska rymmas och synas på plattformen Dräktnyckel för att man på så vis ska kunna identifiera varifrån en dräkt kommer, och kanske till och med få en uppfattning om när den är sydd, eller när och hur den är tänkt att användas.
Redan från början var vi införstådda med att det skulle kunna laddas upp bilder och information som inte överensstämmer med hur dräktintresserade och dräktkunniga ser på våra dräkter idag. Vi ser inte detta som ett problem utan tycker det istället tillför och tydliggör att synsättet har förändrats över tid. Det som någon anser är fel kan vara nyckel för någon annan att identifiera en dräkt. Vår förhoppning är samtidigt att den som läser informationen och inte känner igen sig i den information som finns, själv laddar upp och bidrar med sin kunskap.
Informationslämnare måste ange namn, källa och eventuell organisation för att den som läser ska ha en möjlighet att värdera sidans information. (Bildgallerisidan är undantaget detta krav)
En annan frågeställning som vi vägt gäller möjligheten att kunna kommentera bilder och informationsmaterial, Vi har valt att inte göra det möjligt att kommentera på hemsidan för att det kan leda till diskussioner och kränkande kommentarer som i sin tur kan leda till att människor väljer att inte ladda upp bilder och information. Detta val är vår garant gentemot enskilda människor som vill bidra till sidan uppbyggnad.
Joakim Depui och Ola Depui
Foto: Lizbeth Keblanz – LIKE art and design
Dräktnyckel har utgivningsbevis för databas
Utgivningsbevis nr: 2021-136
Databasens namn: Dräktnyckel, www.draktnyckel.se
Tillhandahålls av Depui Sverige
Giltighetstid: 2021-10-25 – 2031-10-24
Utgivare: Joakim Depui
Läs mer om utgivningsbevis på myndigheten för press radio och tv, https://www.mprt.se/