Karlskoga Bergslags härad
Information – Beskrivning samt besökares och organisationers uppladdade bilder
Ullvettern – Bjurtjärns socken
Folklig klädsel, ej lokalt särpräglad. Klänning 1880 – 1890 återupptogs 1958. Dräkten har fått sitt namn av sjön Ullvettern i Bjurtjärns socken i Karlskoga Bergslag. Denna typ av klädsel har funnits på de flesta håll i Sverige. Tyger har skiftat i utseende, enfärgat, rutigt, randigt, men de har alltid innehållit ull. De kan vara av ull-lin, ull-bomull eller helylle. Man kan ha förkläde till eller vara utan. Ofta med en särk under.
Undersärk: Bomull. Sys med kort eller halvlång ärm. Flera bevarade särkar finns att välja på från denna tidsperiod.
Kjol: Halvylle i färgerna grått, rött och svart. Midjekjol. Rynkad i midjan, men den mesta vidden är hophållen bak. Sidvåder sneddade i kanten. Kopia av bevarat plagg.
Kvinnotröja: Samma tyg som kjolen. Knäppt fram med knappar. Kopia av bevarat plagg.
Huvudbonad: Lämplig huvudbonad till plagg från denna tidsperiod är bindmössa och stycke. Håret formas uppe på huvudet till en plattform för bindmössan, eventuellt med hjälp av linblånor. Det stärkta, släta stycket läggs ovanpå detta och sist sätts bindmössan på. Rosetten bak är utbytbar.
Strumpor: Svarta släta yllestrumpor som hålls uppe med flätade strumpeband av ullgarn.
Skor: Svarta tyskeskor.
Folklig klädsel, ej lokalt särpräglad. Klänning 1880 – 1890 återupptogs 1958. Dräkten har fått sitt namn av sjön Ullvettern i Bjurtjärns socken i Karlskoga Bergslag. Om man väljer att ha ett förkläde till klädseln var noga med att välja ett som stämmer tidsmässigt. En kappa från samma tid är ett bra ytterplagg. De var lika långa som kjolen och av mörkt kläde eller vadmal. En jacka kan också gå bra och bör i så fall sluta 30 – 40 cm nedanför midjan.
Undersärk: Bomull. Sys med kort eller halvlång ärm. Flera bevarade särkar finns att välja på från denna tidsperiod.
Kjol: Halvylle i färgerna grått, rött och svart. Midjekjol. Rynkad i midjan, men den mesta vidden är hophållen bak. Sidvåder sneddade i kanten. Kopia av bevarat plagg.
Kvinnotröja: Samma tyg som kjolen. Knäppt fram med knappar. Kopia av bevarat plagg.
Förkläde: Svart halvylleförkläde i 4 skaftad korndräll.
Huvudbonad: Lämplig huvudbonad till plagg från denna tidsperiod är bindmössa och stycke. Håret formas uppe på huvudet till en plattform för bindmössan, eventuellt med hjälp av linblånor. Det stärkta, släta stycket läggs ovanpå detta och sist sätts bindmössan på. Rosetten bak är utbytbar.
Strumpor: Svarta släta yllestrumpor som hålls uppe med flätade strumpeband av ullgarn.
Skor: Svarta tyskeskor.
Folklig klädsel, ej lokalt särpräglad. Klänning 1880 – 1890 återupptogs 1958. Dräkten har fått sitt namn av sjön Ullvettern i Bjurtjärns socken i Karlskoga Bergslag. Om man väljer att ha ett förkläde till klädseln var noga med att välja ett som stämmer tidsmässigt. En kappa från samma tid är ett bra ytterplagg. De var lika långa som kjolen och av mörkt kläde eller vadmal. En jacka kan också gå bra och bör i så fall sluta 30 – 40 cm nedanför midjan.
Undersärk: Bomull. Sys med kort eller halvlång ärm. Flera bevarade särkar finns att välja på från denna tidsperiod.
Kjol: Halvylle i färgerna grått, rött och svart. Midjekjol. Rynkad i midjan, men den mesta vidden är hophållen bak. Sidvåder sneddade i kanten. Kopia av bevarat plagg.
Kvinnotröja: Samma tyg som kjolen. Knäppt fram med knappar. Kopia av bevarat plagg.
Förkläde: Bomull. Tvärrandigt som användes runt sekelskiftet, inte rätt tidsmässigt men kan användas då man till denna klänning inte är så låst, som vid kopiering av traditionell klädsel. Här är man inte låst av ort, utan av tidsperioder.
Huvudbonad: Lämplig huvudbonad till plagg från denna tidsperiod är bindmössa och stycke. Håret formas uppe på huvudet till en plattform för bindmössan, eventuellt med hjälp av linblånor. Det stärkta, släta stycket läggs ovanpå detta och sist sätts bindmössan på. Rosetten bak är utbytbar.
Strumpor: Svarta släta yllestrumpor som hålls uppe med flätade strumpeband av ullgarn.
Skor: Svarta tyskeskor.
Bild och textmaterial från Carina Olsson, Hemslöjdskonsulent – Region Värmland. 2021-03-20.
Tygprover
Bilder på tyger, tygprovskartor m.m. (även knappar, smycken)
Informationsfiler
PDF-filer med information. Exempelvis skannade dokument.
Tidningsklipp
Tidningsklipp där dräkten visats i media
Bevarade plagg och annan historisk information
Privata bilder på plagg som finns på museer och hembygdsgårdar eller i privat ägo
Privata fotografier av bevarade plagg, skannade katalogkort m.m.
Har du mer information?
Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.