Dräkternas lokala särart
Värmland är ett mycket omväxlande landskap. I söder Vänern med mycket milt klimat och i norr ett betydligt kärvare klimat. Dessa betingelser har gjort att det i söder funnits många stora, betydelsefulla bondgårdar och herrgårdar, medan man i nordligaste delen bott i enstaka små hus med minimala odlingsmöjligheter och stora skogsområden. Landskapets östra delar har haft en betydande järnhantering och tidigt haft borglig och folklig klädsel.
De traditionella dräkterna var allmogens vanliga kläder och de användes i livets alla skiften och varierades allt efter ekonomiska och geografiska förhållanden. Dräkterna var mer eller mindre lokalt särpräglade. Dräkterna var aldrig en uniform utan varierades så mycket man kunde inom den ekonomiska förutsättningen och den sociala kontrollen. Allmogen har precis som alla andra samhällsklasser varierat sitt sätt att klä sig. Nymodigheterna spred sig snabbast längs vattenvägar, vid marknadsplatser och runt städerna. Knallar, bergsmän, hantverkare, sjöfolk, militärer, lärare och sedan även lanthandlare var de som förmedlade nyheter till bondebefolkningen. I de trakter där det enbart bodde bönder, bevarades det traditionella dräktskicket längst.
Ofta sammanfaller dräkternas, dialektens och folkmusikens kulturgränser. Detta är ju inte så konstigt när man tänker på att alla dessa kulturyttringar hör hemma i det gamla bondesamhället och där man inte ofta reste eller flyttade från sin egen bygd. Gränserna mellan bygderna är alltid naturliga gränser som till exempel en skog, ett berg eller ett vattendrag, gränserna mellan socknar, härader och olika landskap har nästan aldrig utgjort en kulturgräns. En som verkligen talar sin dialekt blir knappt förstådd alls utav en som bor någon annanstans. Men dialekterna förändras som alla levande språk, vi talar inte lika som våra föräldrar och våra barn pratar inte som vi och så vidare. Likadant är det med kläderna, de förändras allt eftersom tiden går.
Från att dräkterna varit allmogens egna klädsel har nu dräkterna blivit en angelägenhet för alla. Det gemensamma för de nysydda dräkterna är att de används av människor ur alla samhällsgrupper och de ingår inte i den dagliga klädseln, utan enbart används vid speciella tillfällen. Men för att kunna kallas traditionell dräkt bör dräktskicket kopieras i sin helhet. Alla klädesplagg skall ha kunnat användas vid samma tid. Det är också viktigt att plaggen har burits tillsammans, så att vi inte kombinerar underplagg med överplagg eller vardagsplagg med sorg- och högtidskläder. Till vissa dräktområden kan det finnas så mycket kläder bevarade eller dokumenterade att klädseln kan varieras efter högtider, precis som förr.
Här anges det namn under vilket dräkten är mest känd. De flesta dräkterna har ett namn med geografisk anknytning. Det kan omfatta en socken, ett härad eller en hel ”älvdal”. Det underlättar också sökandet efter källor och bevarade plagg då landets museer har sina samlingar systematiserade efter landskap, härad och socken. Vi har också valt att använda lokala namn och uttryck, när så finns bevarat, trots att länet inte är så stort har vissa uttryck olika betydelser i de olika dräktområdena.
Text: Carina Olsson 2019
| DRÄKT | URSPRUNG | ÅTERUPPTOGS |
| Bergmansdräkt | Dokumenterad | 1975 (m) |
| Blomskog | Dokumenterad | 1980 |
| Brattfors | Komponerad | 1966 |
| Brunskog | Rekonstruerad | 1954 |
| Dalby | Dokumenterad | 1930-tal |
| Eda | Rekonstruerad | 1959 |
| Ekshärad | Dokumenterad | 1930-tal |
| Frykerud | Komponerad | 1976 |
| Fryksdal | Komponerad | 1945 |
| Fryksände: Lekvattnet, Vitsand, Östmark | Komponerad | 1947, 1965 |
| Gillberga | Komponerad | 1965 |
| Glava | Rekonstruerad | 1974 |
| Grava-Forshaga | Komponerad | 1950-tal |
| Gräsmark | Komponerad | 1954 |
| Hammarö | Komponerad | 1954 |
| Jösse härad (Köla-Eda) | Dokumenterad | Sekelskiftet 1900 |
| Kil | Komponerad | 1973 |
| Långserud | Komponerad | 1974 |
| Mangskog | Komponerad | 1960 |
| Nedre Älvdal | Komponerad | 1969 |
| Nor, Ed, Grums och Segerstad | Komponerad | 1958 |
| Norra Finnskoga | Dokumenterad | 1960-tal |
| Norra Ny | Dokumenterad | 1910-tal |
| Norra Råda | – | |
| Nyed | Komponerad | 1978 |
| Ransäter | Komponerad | 1960-65 |
| Silbodal | Rekonstruerad | 1981 |
| Sillerud | Komponerad | 1976 |
| Skillingmark | Komponerad | 2004 |
| Sunne | Komponerad | 1954 |
| Svanskog | Komponerad | 1965 |
| Södra Finnskoga | Komponerad | |
| Ullerud | Komponerad | 1950-tal |
| Ullvettern | Rekonstruerad | 1958 |
| Visnum-Kil | Komponerad | 1979 |
| Värmlands Näs | Komponerad | 1960 |
| Värmskog | Komponerad | 1952 |
| Västra Fågelvik | Komponerad | 1989 |
| Västra Ämtervik | Komponerad | 1943 |
| Väse | Komponerad | 1961 |
| Ölme | Komponerad | 1961 |
| Östervallskog | Dokumenterad | 1907 |
| Östra Fågelvik | Komponerad | 1974 |
| Degerfors – Karlskoga | Komponerad | 1975 |
| Arvika | Arvika dräkten skapades av Maja och Gustav Fjaestad i samband med att Arvika blev stad. | 1911 |
Informationsfiler
Artiklar i Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen om Bygdedräkter från Värmland del 1
Artiklar i Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen om Bygdedräkter från Värmland del 2
Publicerade med tillstånd från Värmländska Undomsringen och Värmländska Folkdansringen genom Sten Neiker
Charlotte Weibulls informationspärm om Värmland. Ägare till materialet, Burlövs kommun. Digitaliserat av Depui.
Har du mer information?
Du som har bilder eller information är välkommen att ladda upp ditt material, därmed bidrar du till att göra Dräktnyckel till en så informationsrik sida som möjligt.